Samarbete på distans m.h.a. delade dokument och wikis

Eftersom det dokument jag skrev är större än vad som blev hanterligt en sådan här ruta så har jag delat upp dem i ett antal och detta är den första. Vill ni ha en komplett dokument att läsa istället får ni kontakt mig.

Redan de gamla grekerna hade en gammal ide om att samla all mänsklig kunskap på ett ställe och sedan utnyttja detta tillsammans. Detta lyckades de ju ganska väl med i biblioteket i Alexandria (Östberg, 2006). Men detta var 2000 år sedan men vi är ju på väg dit (igen), om vi inte redan har kommit dit. Detta tack vare Jimmy Wales som är grundare till Wikipedia (Richardson, 2006). Wikipedia utnyttjar en programvara som kallas wikis där alla kan läsa, lägga till och editera en text på nätet. Detta ger möjligheter samarbete mellan person utan att de träffas personligen eller ens känner till varandra. Detta har gett ett uppslagsverk med 2 316 997 artiklar på engelska från juli 2002 till 4 april 2008 som är skapat med hjälp 213 685 345 inlägg från vem som helst (Wikipedia, 2008).

Att nätbaserat samarbete fungerar och uppskattas av teknikstudenter diskuteras i (Nicol & MacLeod, 2005) men samarbetsformerna är dock inte wikis eller delade dokument utan mer ett forum för en variation av format såsom CAD- och FEM-filer (Eynard B. et al. 2005). Tekniker för samarbete på distans Det finns en hel uppsjö sätt att samarbeta på distans, det an vara allt från att man skickar saker per post till att man jobbar som om man satt i samma rum. Vissa är mer lämpade för undervisning än andra. Här kommer jag att ta fokusera på samarbete med hjälp av delade dokument och wikis. De främsta skälen till att fokus ligger just på dessa är att de är gratis och man kan arbeta asynkront.

Delade dokument
Delade dokument är precis som det låter att det är dokument som man delar med varandra. Vilken typ av dokument det handlar om varierar beroende på vilket platform man använder sig av. I detta dokument fokuseras på ordbehandlare som man kan använda sig av. Här kommer en lista på ett par vanliga platformar för delade dokument, vilket företag som ligger bakom samt adressen dit.

Platform/företag/www-adress

• Buzzword/Adobe/www.buzzword.com
• Google docs/Google/www.google.com/docs
• Thinkfree/Thinkfree Corp./www.thinkfree.com
• Writeboard/37signals/www.writeboard.com
• Zoho/AdventNet Inc./www.zoho.com
  

Dessa fungerar i stort sett som alla andra ordbehandlare vilket gör att det är lätt att komma igång om man kan använda en ordbehandlare. Detta dokument är skrivit med hjälp av Buzzword.

Det finns ett antal fördelar med att använda sig av webbaserade ordbehandlare jämfört med att använda lokal ordbehandlare:

• Inga program behöver installeras, lägre krav på datorn
• Färre funktioner, mindre saker som kan gå fel
• Ingen uppgraderingar behövs, alltid senaste programversionen
• Ingen risk för virus
• Ingen backup behövs
• Stora möjligheter till samarbete
• Möjligheter till att styra åtkomst
• Gratis alternativ finns
• Åtkomsten är oberoende av plats och i vissa fall även teknik
• Hjälp med versionshantering
  

Versionhantering är ett stort problem även när det gäller webbaserade ordbehandlare eftersom två personer inte kan komma åt samma dokument samtidigt får då finns det risk för att information går förlorad. Självklart finns det även fler nackdelar med webbaserat och ett par stycken är:

• Systemen är inte gjorda för att hantera ekvationer. Detta finns det lösning på även om det är lite omständiga, se lägre ned i dokumentet.
• Oklara frågor om vem som äger dokumentet. Detta kan vara ett stort problem när det gäller copyright. Man kan även komma till den mycket svåra frågan om något är publicerat eller inte.
• Risker för att information går förlorad då server går ner permanent t.ex. företaget går i konkurs eller de slarvar bort ett dokument.
• Man kan inte arbeta om man tappar alt. inte har någon internetuppkoppling. Sådana situationer kan lätt uppstå vid t.ex. flyttar eller om ens internetleverantör går i konkurs. Det finns ännu delar i Sverige där man inte har tillgång till internet.
• Risk för att man kan få oönskade reklambudskap i sin dator.
• Man kan bli ofrivilligt kopplad till både olaglighet eller omoraliska saker.
• Risk för virus. Virus (dator- förstås) kan förstöra dokument. Troligtvis (läs förhoppningsvis) så är företagen som erbjuder internetbaserade resurser mycket noggrannare med sitt virus skydd än vad varje enskild användare är men det är och andra sidan en mycket större måltavla.
• Vissa saknar svenska ordlista i rättstavningsfunktionen.
• Visst kan många av dessa verka osannolika men man bör vara medveten om dessa innan man börjar använda dem.
  

Wikis
Wiki kommer från det hawianska uttrycket för bråttom eller snabbt. Wikis är en del av vad som har kommit att kallats Web 2.0 eller "Social Software". Med hjälp av wikis kan man bygga upp system av hemsidor med länkar emellan inom ett visst ämne eller för att täcka hela ämnesområden. Hemsidorna skall företrädelsevis vara kort och istället för att förklara något så skall man länka till en särskild artikel om detta. Detta för att man skall kunna använda samma förklaring i flera olika artiklar.

Wikis är som tidigare nämnt ett program som körs på en webbserver. Det finns en hel uppsjö av olika program som skapar wikis och dessa kallas wikis-kloner. Många wiki-kloner är skrivna i PHP men det finns även andra som är skrivna i Perl, Java eller Ruby. Dessa kloner tillhör det som kallas GNU General Public Licence (GNU operating system, 2008), vilket betyder att man får använda dem gratis och editera vid behov. Men i det flest fall krävs det ingen editering utan det går att använda direkt vilket betyder att varken lärare eller studenter behöver kunna det programmerigsspråk som klonen är skriven i. Dock krävs det att man känner till den s.k. wiki-syntaxen. Ett exempel på en syntax finns i (Wikidot, 2008). Wikidot är en ganska avancerad wikiklon men man behöver inte lära sig alla funktioner utan bara dem som man använder. I många kloner ingår även en hjälp för att minska behovet att kunna syntaxen (Augar, Raitman & Zhou, 2004). De menar att det också finns en del andra skillnader mellan klonerna såsom bildhanteringsfunktioner och möjligheter att följa ändringar och uppdateringar.

Skillnad mellan delade dokument och Wikis
Den stora skillnaden mellan delade dokument och wikis är att delade dokument är ett dokument som ägs av någon och rättigheter måste delas ut till alla som skall vara med. Wikis däremot är en samling av artiklar (små hemsidor) som är sammanlänkad och alla kan få tillgång till detta dokument utan användarnamn och lösenord.

Undervisning i teknik med delade dokument och wikis

Inom litteraturen verkar det finnas en allmän åsikt om att webbaserade hjälpmedel såsom wikis inte går att använda inom undervisning i teknik och matematik (Parker & Chao, 2007). Detta tror sig bero på dels låg kunskap och intresse hos lärarna men även den konkurrens som finns mellan teknikstudenter. Det första håller jag med om medan trots 12 års av egen erfarenhet av undervisning, vid tre olika universitet/högskolor i Sverige, har jag aldrig upplevt någon negativ konkurrens mellan studenter inom teknikområdet. Det är snarare tvärtom att man inte skulle klara av en sådan tuff utbildning om man inte får hjälp av varandra.

Att nätbaserat samarbete fungerar och uppskattas av teknikstudenter diskuteras i (Nicol & MacLeod, 2005) men samarbetsformerna är kan inte grundformare av delade dokument och wikis utan mer ett forum för en variation av format såsom CAD- och FEM-filer (Eynard B. et al. 2005).

Däremot anser jag att det finns andra skäl förutom lärarnas tillkortakommanden till varför wikis hittills inte fungerat så bra inom teknik och matematik nämligen, a) studenterna har dålig vana av att skriva löpande text och b) att de tekniska hjälpmedlen inte är avsedda för tekniskt språk.

Den dåliga vanan att skriva löpande text visar sig på ett flertal olika sätt i en ingenjörsutbildning. Rapporterna i en ingenjörsutbildning är ofta korta vilket ofta kan bero låga krav när det gäller sammanhängande förklarande text. Mycket inom teknikområdet förklaras med hjälp av ekvationer som är ett mer kompakt sätt att uttrycka sig. Jag har även upplevt att många studenter har valt en ingenjörutbildning för att slippa skriva till förmån för räknandet.

När man använder tekniska distanshjälpmedel så inser man att funktioner såsom att skriva ekvation och grekiska tecken är ganska komplicerade, vilket är en förutsättning för undervisning i tekniska ämnen. Det finns tekniska lösningar på detta men de är ännu antingen ganska komplicerade att använda eller inte gjorts tillgängliga för alla. Nedan kan man se ett exempel på kod som behövs för att skriva ekvationen som syns i ekvation 1.

Latex kod:
S(p)=\frac{n_p(p+\alpha)}{p^2(p+\omega)}


(1)


Latexkod är ett snabbt sätt att skriva men har en ganska hög inlärningströskel så det tar lite tid att lära sig använda det. Det finns därför en risk att det blir ännu ett hinder att för att komma igång för både studenter och lärare.

Exempel på hur man kan skriva ekvationer är när det gäller wikis är klonen Wikidot (2008) där man kan skriva ekvationer direkt m.h.a. Latex kod. Man kan även skriva i MathML som är en del av XML (Wikipedia/MathML 2008). Det finns också en gadget från Google "equation editor" gjord av sitmo (Sitmo 2008) som går att använda för att skriva ekvationer där man inte är beroende av Latex men det går lite långsammare. Den fungerar så fungerar så att man skriver ekvationen och det blir en bild som man klistrar som en bild. Detta gör det att det inte går att redigera i ekvationer utan att den måste skrivas om. I Sitmos "equation editor" finns ett begränsat antal kommandon som kan användas men de vanligaste finns med. Då det skulle krävas mer omfattande program så finns det men det är förknippat med en kostnad och körs sedan lokalt.

Eftersom allt är webbaserat och alltid tillgängligt för studenterna så finns det risk för sabotage. Det kan vara både avsiktligt och oavsiktlig. Det oavsiktliga kan vara att någon av misstag råkar ta bort saker som inte går att återskapa.

Om man utnyttjar en webbaserad resurs som inte tillhör skolan så finns det en risk att de försvinner vid konkurs av företaget som står för resursen och vem står då för att information har försvunnit? Detta är särskilt ett problem om skolan har rekommenderat en viss internetresurs.

Richardson (2006) påpekar att vid test så har påpekats att Wikipedia är ungefär lika korrekt som "Encyclopedia Britannica" vilket är imponerande men utan att veta vem som skrivit vad är det svårt att använda som trovärdig källa. Det handlar ju inte bara om det är korrekt utan att det också skall finnas en spårbarhet. Dock är Wikipedia mycket bra för att använda som utgångspunkt men sedan kolla fakta på annat håll om det går.

Ett problem som också Praker och Chao (2007) tar upp är det frågan om upphovsrätt. Eftersom det inte finns en författare eller man kan vara säker på vem som tar del i arbetet så kan det vara mycket svårt att bestämma vem som har rättigheter till en text. Detta kan vara mycket viktigt om arbetet är examinerande.

Om detta skall användas vid examination blir det svårt att säkerställa identiteten på den som skriver men detta kan till viss del åtgärdas genom att de skriver med personliga inloggningsuppgifter. Det går dock inte att säkerställa att de inte har delat med sig av sina inloggningsuppgifter. För övrigt finns samma problem som vid skrivande av grupprapporter utan webbaserade hjälpmedel men eftersom det går att följa vem som gjort vilka inlägg är det lättare att se vem som gjort vad. Detta ger en inblick i hur arbetet går till som är svårt att se på annat sätt.

Delade dokument i min vardag.

Ett av de stora problem som tidigare diskuterats med att använda webbaserade distanssamarbetsprogramvara är brist på kunskap hos läraren men efter att ha studerat olika tekniker har jag bestämt för att prova på att använda delade dokument i en kommande kurs; Elkraft för elteknik. Kursen är nätbaserad med en fysisk träff i början och en i slutet. Delade dokument skall användas som hjälpmedel i ett moment om miljöperspektiv av elenergikällor. Detta moment ligger som det första i kursen för att det skall också var ett lära-känna-projekt.

Studenterna skall arbeta i grupper som delas in efter hemort och initieras på första träffen för att sedan utföras på distans. Varje grupp består av 4-6 deltagare och väljer ut en elenergikälla som de sedan beskriver tillsammans i ett delat dokument för att avslutningsvis skriva 3-4 frågor. Dessa frågor skall sedan fungera som instuderingsfrågor för klassens övriga deltagare. Resultatet av deras arbete skall sedan läggas ut på DISCO för att alla på kursen skall kunna ta del av det för att kunna svara på instuderingsfrågorna enskilt. Detta kommer att vara en av fem inlämningsuppgifter i kursen.

Det är inte bara i min vardag i undervisningen som delade dokument kan användas. Under arbetet med att skriva en ansökan om forskningsmedel så testades Buzzword som hjälpmedel. Detta slog inte speciellt väl ut eftersom en av personerna inte tyckte om att arbete på det sättet och därmed föll allt. Detta berodde troligtvis på att den inlärningströskel, även om den är liten. Andra i gruppen var mer positiva men ett problem identifierades och det är att det inte är helt asynkront eftersom man inte kan jobba samtidigt. Den som skriver låser dokumentet men de andra kan dock läsa dokumentet och ge kommentarer mer ser inte vad förtfattande person skriver förrän han eller hon sparat. I början fanns en oro för att andra kunde se vad som man skrev innan man sparade vilket innebär att t.ex. kunde se om man stavade fel eller om man tänkte väldigt länge på ett och samma ord.

Alla reageragde inte negativt utan Linus blev mycket imponerad och uttrycket sig på följande sätt, sedan vi slutat använda buzzword:

"Jag anser snarare att det är det största teknologiska framsteget sedan upptäckten av synonymordlistan i word...!" (Hammar 2008)

Referenser

Här följer referenserna till ovanstående splittrade dokument.

Augar, N., Raitman, R. & Zhou, W. (2004). Teaching and learning online with wikis, Beyond the comfort zone: Proceedings of the 21st ASCILITE Conference (pp. 95-104). Perth, 5-8 December. [Elektronisk] Tillgänglig: [2008-04-03].

Eynard, Benoit et. al. (2005) Web-based Collaborative Engineering Suport System: Application in Mechanical Design and Structural Analysis. Concurrent engineering: Research and Applications, vol. 13, nr. 2, s.145-153.

GNU Operating System, senast uppdaterad (2008-03-28), [2008-04-04].

Hammar, Linus (2008), privat kommunikation. [2008-04-28].

Nicol, David & MacLeod, Iain (2005). Using a shared workspace and wireless laptop to improve collaborative project learning in an engineering design class. Computers & Education, vol. 44, s.459-475.

Parker, Kevin & Chao, Joseph (2007). Wiki as a Teaching Tool. Interdisciplinary journal of knowledge and learning objects, Vol. 3, s.57-72.

Richardson, Will (2006). Blogs, Wikis, Podcasts and Other Powerful Web Tools for Classrooms.

Sitmo/latex (2008) [Elektronisk] Tillgänlig: [2008-04-25].

Wang, Chien-min & Turner, David (2004) Extending the wiki Paradigm for use in the Classroom. International conferensce on Information technology: Coding and Computing (ITCC'04).

Wikidot/syntax (2008) [Elektronisk] Tillgänglig: [2008-04-04].

Wikipedia/Main Page (2008) [Elektronisk] Tillgänglig: [2008-04-04].

Wikipedia/MathML (2008) [Elektronisk] Tillgänlig: [2008-04-25]¨.

Östberg, Ida (2006). Biblioteket drabbades av långsamt förfall, Populärhistoria, nr. 1/2006. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s.?id=52&vid=442 [2008-04-25].

Delat dokument in action

Nu har jag skapat ett delat dokument på Buzzword, där det är tänkt att jag och Kicki skall skriva om Wikis. Är det någon mer som är intresserad av att deltaga så får ni höra er till min via mail.

Eftersom detta är en kurs så bjuder jag in er alla som vill att bli s.k. reviewer så ni kan se hur vårt arbete framskrider och kommentera. Ni kan då inte ändra i själva dokumentet. Skicka mig ett mail och tala om detta så ser jag till att ni får en inbjudan.

Varning för Microsoft Online

Jag försökte precis skapa mig ett konto på Microsoft Online men kände ganska snart att detta inte är något för mig. Om man skapar ett konto hos dem vill de ha en massa information och att de då hade rätt att skicka ut riktad reklam samt mail och nyhetsbrev och det fanns ingen möjlighet att slippa det. Synd eftersom detta kunde varit en lösning på mitt ekvationsproblem.
Nu får det bli något annat i stället.

Nackdelar med delade dokument

Nu kommer till jag till mitt sista planerade inlägg på denna blogg om delade dokument. Detta behöver inte betyda att jag inte kommer att skriva mer men det blir troligtvis inte lika ofta.

Detta med nackdelar är något som sällan diskuteras när det gäller ny teknik (förut möjligen elkraftsystem) men det kan ställa till mycket trassel om man inte är försiktig.

Här följer en listan på de nackdelar med att använda delade dokument jag kan komma på, det gäller inte bara för undervisning (märkta med U) utan även vid annan professionell användning (märkta med P) inom teknikområdet.

• Systemen är inte gjorda för att hantera ekvationer. (U,P)
  Ofta skriver man ekvationer när man skriver inom teknik. Se tidigare inlägg.


• Vem äger dokumenten? (U,P)
  Detta kan vara ett stort problem när det gäller copyright men även i frågor om patent. Då kan man komma till den mycket svåra frågan om något är publiserat eller inte. Detta gäller både inom U och P. Detta kan gälla mycket stora summor pengar. Dessutom kan det handla om andra företagshemligheter som man lägger i andra företags händer.


• Vad händer om server går ner permanent t.ex. företaget går i konkurs eller de slarvar bort ett dokument? (U,P)
  Om man rekommenderar ett visst program i undervisningen och det sedan strular, vems blir då felet. Detta kan handla om stora eknomiska värden i företag om saker bara försvinner. Man litar ju på att back-up sköts av ett företag som man kanske inte har avtal när det gäller sådana saker.


• Om man tappar alt. inte har någon internet koppling? (U,P)
  Kan man kräva internetuppkoppling för att studera på högskola hemma.Visst kan de alltid komma åt dokumenten via skolans utrustning men då har man tappat den stora fördelen med att man kan komma åt det överallt. (Man har samma problem om man skickar via e-mail men inte om man hanterar papperskopior). För företag kan det bli jobbigt om man tappar internet uppkoppling inför t.ex. något mycket viktigt möte eller man skall jobba på under en resa men SJ:s system är nere (eller att man reser mellan Göteborg och Trollhättan :) )
  
• Kan man stoppa reklambudskap? (U)
  Under min sökning av program för delade dokument såg mycket lite reklam men detta kan ju ändras. Eftersom de som tillhandahåller tjänsten kan ta del av allt material kan de också skräddarsy reklam till specifica användare, skall sådant verklig finnas inom skolan. Detta är främst ett problem i lägre åldrar man kan även vara ett problem om man jobbar med männsikor med mentala funktinshinder som kan behövas skyddas extra.


• Om det helt plötsligt blir avgiftsbelagt, vem betalar för att få loss dokumenten? (U)
  Jag anser att man inte kan kräva studenter/elever att lösa ut dokument när skolan krävt använding av en specific mjukvara. Detta kan bli mycket dyrt.


• Man kan bli ofrivilligt kopplad till både olaglighet eller omoraliska saker. (U,P)
  Eftersom man inte själv har full kontroll över sina dokument kan dessa användas på ett sätt som man inte vill men det kan också innebära att man t.ex. blir förknippad till en verksamhet som man inte vill.


• Risk för virus. (U,P)
  Virus (dator- förstås) kan förstöra dokument. Troligtvis (läs förhoppningsvis) så är företagen som erbjuder internetbaserade resurser mycket noggrannare med sitt virus skydd än vad varje enskild användare är men det är en mycket större måltavla.

Jag är fullt medveten om att flertalet av dessa punkterna är osannolika men jag anser att man skall vara medveten om vilka risker som finns. Jag anser dock att saker såsom patent och andra företagshemligheter skall inte finnas i närheten av internetbaserade resurser.

Slutligen vill jag bara skriva att jag är i stortsett mycket positivt till användandet av delade dokument inom både undervisning och för professionellt användandet.