Inom litteraturen verkar det finnas en allmän åsikt om att webbaserade hjälpmedel såsom wikis inte går att använda inom undervisning i teknik och matematik (Parker & Chao, 2007). Detta tror sig bero på dels låg kunskap och intresse hos lärarna men även den konkurrens som finns mellan teknikstudenter. Det första håller jag med om medan trots 12 års av egen erfarenhet av undervisning, vid tre olika universitet/högskolor i Sverige, har jag aldrig upplevt någon negativ konkurrens mellan studenter inom teknikområdet. Det är snarare tvärtom att man inte skulle klara av en sådan tuff utbildning om man inte får hjälp av varandra.
Att nätbaserat samarbete fungerar och uppskattas av teknikstudenter diskuteras i (Nicol & MacLeod, 2005) men samarbetsformerna är kan inte grundformare av delade dokument och wikis utan mer ett forum för en variation av format såsom CAD- och FEM-filer (Eynard B. et al. 2005).
Däremot anser jag att det finns andra skäl förutom lärarnas tillkortakommanden till varför wikis hittills inte fungerat så bra inom teknik och matematik nämligen, a) studenterna har dålig vana av att skriva löpande text och b) att de tekniska hjälpmedlen inte är avsedda för tekniskt språk.
Den dåliga vanan att skriva löpande text visar sig på ett flertal olika sätt i en ingenjörsutbildning. Rapporterna i en ingenjörsutbildning är ofta korta vilket ofta kan bero låga krav när det gäller sammanhängande förklarande text. Mycket inom teknikområdet förklaras med hjälp av ekvationer som är ett mer kompakt sätt att uttrycka sig. Jag har även upplevt att många studenter har valt en ingenjörutbildning för att slippa skriva till förmån för räknandet.
När man använder tekniska distanshjälpmedel så inser man att funktioner såsom att skriva ekvation och grekiska tecken är ganska komplicerade, vilket är en förutsättning för undervisning i tekniska ämnen. Det finns tekniska lösningar på detta men de är ännu antingen ganska komplicerade att använda eller inte gjorts tillgängliga för alla. Nedan kan man se ett exempel på kod som behövs för att skriva ekvationen som syns i ekvation 1.
Latex kod:
S(p)=\frac{n_p(p+\alpha)}{p^2(p+\omega)}
(1)
Latexkod är ett snabbt sätt att skriva men har en ganska hög inlärningströskel så det tar lite tid att lära sig använda det. Det finns därför en risk att det blir ännu ett hinder att för att komma igång för både studenter och lärare.
Exempel på hur man kan skriva ekvationer är när det gäller wikis är klonen Wikidot (2008) där man kan skriva ekvationer direkt m.h.a. Latex kod. Man kan även skriva i MathML som är en del av XML (Wikipedia/MathML 2008). Det finns också en gadget från Google "equation editor" gjord av sitmo (Sitmo 2008) som går att använda för att skriva ekvationer där man inte är beroende av Latex men det går lite långsammare. Den fungerar så fungerar så att man skriver ekvationen och det blir en bild som man klistrar som en bild. Detta gör det att det inte går att redigera i ekvationer utan att den måste skrivas om. I Sitmos "equation editor" finns ett begränsat antal kommandon som kan användas men de vanligaste finns med. Då det skulle krävas mer omfattande program så finns det men det är förknippat med en kostnad och körs sedan lokalt.
Eftersom allt är webbaserat och alltid tillgängligt för studenterna så finns det risk för sabotage. Det kan vara både avsiktligt och oavsiktlig. Det oavsiktliga kan vara att någon av misstag råkar ta bort saker som inte går att återskapa.
Om man utnyttjar en webbaserad resurs som inte tillhör skolan så finns det en risk att de försvinner vid konkurs av företaget som står för resursen och vem står då för att information har försvunnit? Detta är särskilt ett problem om skolan har rekommenderat en viss internetresurs.
Richardson (2006) påpekar att vid test så har påpekats att Wikipedia är ungefär lika korrekt som "Encyclopedia Britannica" vilket är imponerande men utan att veta vem som skrivit vad är det svårt att använda som trovärdig källa. Det handlar ju inte bara om det är korrekt utan att det också skall finnas en spårbarhet. Dock är Wikipedia mycket bra för att använda som utgångspunkt men sedan kolla fakta på annat håll om det går.
Ett problem som också Praker och Chao (2007) tar upp är det frågan om upphovsrätt. Eftersom det inte finns en författare eller man kan vara säker på vem som tar del i arbetet så kan det vara mycket svårt att bestämma vem som har rättigheter till en text. Detta kan vara mycket viktigt om arbetet är examinerande.
Om detta skall användas vid examination blir det svårt att säkerställa identiteten på den som skriver men detta kan till viss del åtgärdas genom att de skriver med personliga inloggningsuppgifter. Det går dock inte att säkerställa att de inte har delat med sig av sina inloggningsuppgifter. För övrigt finns samma problem som vid skrivande av grupprapporter utan webbaserade hjälpmedel men eftersom det går att följa vem som gjort vilka inlägg är det lättare att se vem som gjort vad. Detta ger en inblick i hur arbetet går till som är svårt att se på annat sätt.
Att nätbaserat samarbete fungerar och uppskattas av teknikstudenter diskuteras i (Nicol & MacLeod, 2005) men samarbetsformerna är kan inte grundformare av delade dokument och wikis utan mer ett forum för en variation av format såsom CAD- och FEM-filer (Eynard B. et al. 2005).
Däremot anser jag att det finns andra skäl förutom lärarnas tillkortakommanden till varför wikis hittills inte fungerat så bra inom teknik och matematik nämligen, a) studenterna har dålig vana av att skriva löpande text och b) att de tekniska hjälpmedlen inte är avsedda för tekniskt språk.
Den dåliga vanan att skriva löpande text visar sig på ett flertal olika sätt i en ingenjörsutbildning. Rapporterna i en ingenjörsutbildning är ofta korta vilket ofta kan bero låga krav när det gäller sammanhängande förklarande text. Mycket inom teknikområdet förklaras med hjälp av ekvationer som är ett mer kompakt sätt att uttrycka sig. Jag har även upplevt att många studenter har valt en ingenjörutbildning för att slippa skriva till förmån för räknandet.
När man använder tekniska distanshjälpmedel så inser man att funktioner såsom att skriva ekvation och grekiska tecken är ganska komplicerade, vilket är en förutsättning för undervisning i tekniska ämnen. Det finns tekniska lösningar på detta men de är ännu antingen ganska komplicerade att använda eller inte gjorts tillgängliga för alla. Nedan kan man se ett exempel på kod som behövs för att skriva ekvationen som syns i ekvation 1.
Latex kod:
S(p)=\frac{n_p(p+\alpha)}{p^2(p+\omega)}
(1)
Latexkod är ett snabbt sätt att skriva men har en ganska hög inlärningströskel så det tar lite tid att lära sig använda det. Det finns därför en risk att det blir ännu ett hinder att för att komma igång för både studenter och lärare.
Exempel på hur man kan skriva ekvationer är när det gäller wikis är klonen Wikidot (2008) där man kan skriva ekvationer direkt m.h.a. Latex kod. Man kan även skriva i MathML som är en del av XML (Wikipedia/MathML 2008). Det finns också en gadget från Google "equation editor" gjord av sitmo (Sitmo 2008) som går att använda för att skriva ekvationer där man inte är beroende av Latex men det går lite långsammare. Den fungerar så fungerar så att man skriver ekvationen och det blir en bild som man klistrar som en bild. Detta gör det att det inte går att redigera i ekvationer utan att den måste skrivas om. I Sitmos "equation editor" finns ett begränsat antal kommandon som kan användas men de vanligaste finns med. Då det skulle krävas mer omfattande program så finns det men det är förknippat med en kostnad och körs sedan lokalt.
Eftersom allt är webbaserat och alltid tillgängligt för studenterna så finns det risk för sabotage. Det kan vara både avsiktligt och oavsiktlig. Det oavsiktliga kan vara att någon av misstag råkar ta bort saker som inte går att återskapa.
Om man utnyttjar en webbaserad resurs som inte tillhör skolan så finns det en risk att de försvinner vid konkurs av företaget som står för resursen och vem står då för att information har försvunnit? Detta är särskilt ett problem om skolan har rekommenderat en viss internetresurs.
Richardson (2006) påpekar att vid test så har påpekats att Wikipedia är ungefär lika korrekt som "Encyclopedia Britannica" vilket är imponerande men utan att veta vem som skrivit vad är det svårt att använda som trovärdig källa. Det handlar ju inte bara om det är korrekt utan att det också skall finnas en spårbarhet. Dock är Wikipedia mycket bra för att använda som utgångspunkt men sedan kolla fakta på annat håll om det går.
Ett problem som också Praker och Chao (2007) tar upp är det frågan om upphovsrätt. Eftersom det inte finns en författare eller man kan vara säker på vem som tar del i arbetet så kan det vara mycket svårt att bestämma vem som har rättigheter till en text. Detta kan vara mycket viktigt om arbetet är examinerande.
Om detta skall användas vid examination blir det svårt att säkerställa identiteten på den som skriver men detta kan till viss del åtgärdas genom att de skriver med personliga inloggningsuppgifter. Det går dock inte att säkerställa att de inte har delat med sig av sina inloggningsuppgifter. För övrigt finns samma problem som vid skrivande av grupprapporter utan webbaserade hjälpmedel men eftersom det går att följa vem som gjort vilka inlägg är det lättare att se vem som gjort vad. Detta ger en inblick i hur arbetet går till som är svårt att se på annat sätt.
No comments:
Post a Comment